Palme - eftersnack
Publicerad 2012-10-27 23:16:21 - - Biosnack- - Kommentera inlägget här! (0)
"Palme" var en överlag bra och intressant dokumentär. Filmskaparna lyckas skildra den forne statsministerns liv från barndomsåren till mordet och berätta om både den politiska karriären och privatlivet på dryga två timmar, och det känns aldrig särskilt segt eller långrandigt. Även om jag som sagt inte är särskilt politiskt intresserad, utan snarare är personen som drar sig undan politiska samtal, så känns filmen som en lättillgänglig och nyttig inblick i Sveriges historia.
Dock känner jag att filmen inte riktigt lyckas ge en tillfredställande bild av den aggresiva kritik som riktades mot Palme. De flesta röster som presenteras är överlag positiva (med undantag för IB-affären som tas upp vid ett tillfälle), medan de kritiska rösterna mest reduceras till att man visar upp några av de karikatyrteckningar som cirkulerade bland Palmemotståndarna. Då det uppenbarligen fanns ett så starkt hat mot Palmes politik att det till slut ledde till ett av Sveriges mest uppmärksammade mord så känns det synd att den delen av historien ägnas så lite tid.
Dock känner jag att filmen inte riktigt lyckas ge en tillfredställande bild av den aggresiva kritik som riktades mot Palme. De flesta röster som presenteras är överlag positiva (med undantag för IB-affären som tas upp vid ett tillfälle), medan de kritiska rösterna mest reduceras till att man visar upp några av de karikatyrteckningar som cirkulerade bland Palmemotståndarna. Då det uppenbarligen fanns ett så starkt hat mot Palmes politik att det till slut ledde till ett av Sveriges mest uppmärksammade mord så känns det synd att den delen av historien ägnas så lite tid.
Överlag är det dock en bra film för oss som inte var med när det begav sig... och för de som redan kan historien om politikern så kan den säkert ge en intressant bild av privatpersonen Palme.
En intressant parantes var att Lasse och jag hamnade bredvid en dam i sjuttioårsåldern i biosalongen. Vi satt kvar i salongen efteråt och diskuterade filmen med henne, och det visade sig att hon hade bott granne med familjen Palme i Vällingby på sjuttiotalet :)
Palme - försnack
Publicerad 2012-10-23 10:12:38 - - Biosnack- - Kommentera inlägget här! (0)
Lasse har övertalat mig att gå och se "Palme" på Bio Roxy idag. Mitt politiska intresse är, så att säga, ringa, och jag är inte övertygad om att ens en film om den person som Lasse kallar "1900-talets mest betydelsefulle svensk" kommer att göra mig till en mer politiskt inriktad person. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att den har ett rent historiskt värde, och att den dessutom kan vara intressant att se med tanke på min senaste delkurs om just film med ett historiskt tema :)
Ted
Publicerad 2012-10-08 22:16:35 - - - - Biosnack- - Kommentera inlägget här! (0)
Har precis kommit hem efter att ha sett "Ted", Seth Macfarlanes efterlängtade film om den levande nallebjörnen som växer upp från kramgo "åskkompis" till maruijanarökande kåtbock med ett ordförråd som skulle göra Tony Montana generad. I sin långfilmsdebut skruvar Family Guy-skaparen Macfarlane upp nivåerna för hur mycket sjuk, absurd och fullkomligt underbar humor man kan trycka in i en film och samtidigt berätta en historia som faktiskt berör. "Ted" är en saga om att skapa sig en tillvaro och framförallt att ta ansvar för de val man gör på vägen - något som alla måste gå igenom och som inte alltid är det lättaste. Men istället för att berätta det som en gullig barnfilm eller ett allvarligt drama så serveras publiken så mycket galen och politiskt inkorrekt humor att man nästan trillar ur biostolen - det var längesedan jag skrattade såhär mycket på bio.
Mark Wahlberg och Mila Kunis gör bra ifrån sig som de mänskliga huvudkaraktärerna, men det är ju inte därför man ska se filmen; deras kärleksfulla men trassliga relation är en duglig men väldigt återanvänd historia. Givetvis är det Ted själv som bär upp det hela. Att se en teddybjörn supa, ragga upp kassörskan på jobbet, diskutera kvalitet på maruijana och svära så det osar är underbart bissart - jag som älskar förolämpningar på film har redan fått flera nya favoriter. Även filmens bad guy är en fröjd att skåda; Giovanni Ribsi är härligt småcreepy, och skurkens motivation känns faktiskt riktigt trovärdig. Lite kritik har jag dock. Macfarlane har en förkärlek för långa skruvade dialoger som egentligen inte har något annat syfte än att vara långa och skruvade. Det funkar bra i Family Guy på TV, men på film så finns det fortfarande många som kan göra det bättre. Sedan tycker jag kanske att filmen fegar ur lite på slutet och gör det lite för enkelt för sig. Det är inget direkt dåligt slut, men jag hade nog väntat mig något mer annorlunda. Men i det stora hela spelar det inte så stor roll, faktum är att jag längtar tills att jag kan köpa filmen; enligt ryktet så kommer den ut i en Extended Edition-version :D (ps.kan inte låta bli att undra hur mycket Budweiser har betalat för att få synas i filmen: Budweiserflaskor, kartonger, fraktbilar och reklamskyltar finns med i var och varannan scen :P)
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Prenumerera och dela